Samfälligheten tjänar hundratusen per år – via elförsäljning

Samfällighetsföreningen Stenhuggarens samfällighet har investerat i både elbilsanläggning, solceller och ett energilager. Hela ekosystemet är dessutom kopplat till elnätet. Med hjälp av flextjänster och elbilsladdning säljer de el och tjänster för cirka 100.000 kronor om året. 

Med syftet att göra både området och boendet mer attraktivt, tillsammans med att möta ett växande behov av elbilsladdare, skapade Stenhuggarens samfällighet en arbetsgrupp för att undersöka möjligheterna till att installera ett par elbilsladdare på föreningen. Men visionen växte allt eftersom – och det hela resulterade i ett helt eget ekosystem med energilagring, elbilsladdning, lastbalansering och solcellsanläggning. Allt kopplat till elleverantören Varberg Energi. 

–  Vi satte ihop laddgruppen, som vi kallar den, bestående av fyra medlemmar med lite olika expertis. Alla bidrog med sina kunskaper och gjorde ett väldigt bra jobb med att ta fram underlag och material, säger föreningens ordförande Gunnar Alm, också en av initiativtagarna till idén. 

Den första idén, att bygga fem laddplatser som föreningens medlemmar kunde dela på, övergavs snabbt. Laddgruppen insåg att det skulle bli alldeles för stökigt, och inte heller tillräckligt för framtiden. Gruppen började i stället utforska möjligheterna till att dra fram mer ström till föreningens tre garagelängor. 

Laddgruppen presenterade ett förslag på nästkommande stämma som innebar att alla medlemmar skulle få en laddare vid sin garageplats, oavsett om de hade en elbil eller inte. Något som skulle bli svårt att sälja in, trodde Gunnar, som berättar att han blev överraskad av att nästan alla medlemmar blev positivt inställda till det. Detta trots att de flesta inte ägde någon elbil. 

– Det var verkligen inte en strid på kniven, för då hade vi inte gjort det. Vi var medvetna om att vi inte kan göra en så pass stor investering med ‘bara’ 51 procent majoritet. Jag trodde inte att det var sant när vi fick med så många medlemmar direkt. Det blev en bra process. 

Projektet gav mersmak

Gunnar Alm berättar att det ena ledde till det andra, och snart var föreningen igång med att även installera solceller och energilagring. Även det efter ett tydligt Ja på en extrastämma som behandlade frågan. 

– Kravet på de komponenter vi lät installera, via en totalentreprenör, var att alla delar skulle fungera sammankopplat via öppna och moderna kommunikationsprotokoll och vara ”framtidssäkrat”, även effektmässigt. Därför har vi dragit fram strömförsörjning som klarar 150 ampere, även om vi nu börjar med en huvudsäkring på 50.

– Vi säljer, via vårt elbolag, vidare batterikapacitet till svenska kraftnät för att stabilisera nätet när behovet finns. Det handlar om korta intervaller på en till två minuter, där våra batterier kopplas ut på nätet i samband med effektbrist. 

Ersättningen delar sedan Varberg energi och förening på, varav 70 procent går direkt till föreningen. I planeringen för våren ingår även att elbilsladdarna ska kopplas upp till ”Flex Ladda” som innebär att bilens laddning, under likaledes korta stunder, stängs av.

 – På så sätt får föreningen halva priset på all el som elbilsladdarna förbrukar. säger Gunnar Alm. 

Förbyggda lösningar för mer elförsäljning

Inom några år kommer föreningen sannolikt även kunna erbjuda vehicle to grid, vilket innebär att elbilar som är inkopplade till laddaren också kan sälja motsvarande stödtjänster.

Den andra, och tredje, fördelen med energilagret är att föreningen både kapar dyra effekttoppar och kan ladda batterierna under natten när priset är lågt. Lagring som föreningen sedan förbrukar, eller säljer vidare, när priserna är högre. Mellanskillnaden landar på föreningens bankkonto.

– De här senare funktionerna ger inte så mycket intäkter, men det bidrar ändå lite. Även om det här inte är någon nyhet för andra privata elkunder, så är det ganska nytt för samfällighetsföreningar. Inga aktörer har erbjudit det till samfälligheter tidigare, det är dock en ökande marknad. Framtidens elnät kräver mycket balanserande stödtjänster, säger Gunnar.

Föreningen har 60 solceller, alla sammankopplade via en energihub, vilket innebär att solceller och batterier jobbar dynamiskt tillsammans. Systemet är modulärt och kan klara fler solpaneler och batterier vid behov.

– Är batteriet tomt laddar solcellerna upp det och överskottet säljs till Varberg Energi. Allt är integrerat, och vi har ställt in det så att anläggningen ger en optimal ekonomi. Det innebär att om 3-4 stycken laddar bilen samtidigt kopplar systemet in energilagringen och den dynamiska lastbalanseringen för att kapa toppen. 

Precis innan styrelsen accepterade offerten för vald elbilsladdare, vilken enligt dem då var den bästa både ekonomiskt och tekniskt, åkte föreningen på ett bakslag. Elsäkerhetsverket förbjöd elboxarna de hade valt. Något som påverkade kalkylen märkbart, berättar Gunnar. 

– De (laddboxarna) blev förbjudna mitt i allt. Det satte lite press på oss och entreprenören, men de lyckades till slut få fram ett bra pris på ett annat fabrikat som passade oss. Nu i efterhand visar det sig lyckosamt för framtiden då de nya boxarna är förberedda för ”V2G”.

En annan utmaning var anläggningsbeslutet. Lantmäteriet menade att de behövde skapa en helt ny samfällighetsförening för att gå vidare med sin omprövning. Något som kunde landa på 200 – 400 000 kronor. 

– Så vi drog tillbaka vår omprövning. Men LM skickade ändå en faktura med en post på nästan 7.000 kronor för att bara avregistrera vår ansökan. Då blev vi ganska förbannade, säger Gunnar. 

Styrelsen överklagade debiteringen, och Lantmäteriet skickade ärendet direkt till domstolen. Domstolen beslutade att stryka 75 procent av den kostnaden. 

– Det var lite nervöst, men det löste sig till slut, säger Gunnar och fortsätter: 

– Det var lite speciellt för oss för i vårt fall eftersom föreningen är från 1974. Vi lyder under en annan lagstiftning då vi är en LGA-samfällighet. LM sa att vi kunde göra ett nytt anläggningsbeslut, men eftersom vi löd under en gammalt lag behövde vi först lägga ner föreningen, och sedan starta en ny som löd under dagens lagstiftning. Då det gamla regelverket tillåter mer är vi mycket nöjda med det.

Flextjänsterna skapar förutsättningar

– Man kan säga att innan flex marknaden kom kunde batteriägare spara egen solel, köpa el billigt och sälja dyrare, en annan fördel var att man kapar effekttoppar så att man kan hålla ner huvudsäkringen, som styr den fasta månadskostnaden. Men de tre delarna är det ganska dålig lönsamhet på, däremot så blir det mycket bättre kalkyl med flextjänsterna. 

Hur lång avbetalningstid anläggningen har är svårt att ange exakt, berättar Gunnar, men menar att det nog inte kommer överstiga tio år. 

– Ska man vara försiktig så kan man säga någonstans runt sju till tio år. Vi räknar med att tjäna ungefär 100.000 kronor i år, varav 40 procent är från flexjänster, 40 procent på såld laddström, och 20 procent solel på det.

– Sist men inte minst så känns det också bra att bidra till den energiomställning som behövs för att försöka rädda barn och barnbarn från framtida klimathot. Vi är så många som bor i samfälligheter liknande vår och det är stort behov av att regelverk och incitament för investeringar tillkommer både för att bidra till omställningen och att moderna familjer ska kunna vara intresserade att bo i denna trevliga boendeform.