Så fort du börjar fundera på elbilsladdning innebär det ofta att du stöter på ord, uttryck och förkortningar som känns krångliga och komplicerade. Att förstå vad det är du läser om eller vad entreprenören talar om är centralt – därför har vi sammanställt ett “ladd-lexikon”, så du ska känna dig säker på att du hänger med.
Så har vi tagit fram vårt “Ladd-lexikon”
Genom att studera offerter, hemsidor och digitala föreläsningar som handlar om elbilsladdning med fokus på samfälligheter, har vi markerat ett urval av ord, förkortningar och uttryck som vid en första anblick känns komplicerade och viktiga att förstå.
Förstudie:
Den tekniska och ekonomiska kartläggning som görs innan beslut tas – ofta med hjälp av installatör eller konsult.
Totalentreprenad:
Ett avtal där en leverantör ansvarar för hela projektet – från planering till färdig installation.
kW / kWh:
Kilowatt (effekt) och kilowattimme (energi). T.ex. en laddbox på 11 kW laddar 11 kWh per timme.
AC / DC:
Växelström (Alternating Current) vs. Likström (Direct Current). Hemmaladdare är nästan alltid AC, medan snabbladdare ofta är DC-laddare.
Typ 2 kontakt:
Den vanligaste kontakttypen som passar de allra flesta elbilar. Sedan 2017 är det ett EU-krav, och denna kontakt är godkänd för både Fas-1 laddning och Fas 3 laddning.
3-fas:
Ett elsystem som möjliggör högre laddningseffekt än 1-fas, då systemet helt enkelt kan skicka mer ström samtidigt. Det är viktigt att kolla upp i föreningens elskåp är anslutet till ett 3-fas system.
Lastbalansering:
Ett system som ser till att elnätet inte blir överbelastat vid laddning.
Effekttariff:
En avgiftsmodell där man betalar för den högsta effekt man använder, inte bara för förbrukad energi. (Läs mer om det här)(Länk spons laddatsm)
Schuko:
Är ett helt vanligt vägguttag (ska undvikas för elbilsladdning pga brandrisk).
Laddbox / laddstation / laddstolpe:
Själva enheten som bilen ansluts till.
OCPP:
Står för Open Charge Point Protocol. Ett öppet kommunikationsprotokoll som gör att själva laddboxen kan kopplas till olika övervaknings- och betalsystem. Bra att ha koll på, för att inte bli inlåst i ett system styrelsen sen inte gillar.
Backend-system:
Den digitala plattformen som hanterar användarstatistik, betalningar och ibland felsökning. Ofta “molnbaserad” och här kan styrelsen och/eller entreprenören ofta sköta en viss administration kopplat till föreningens laddanläggning.
RFID:
Smarta nyckeltaggar (en klassisk “Blipp”) eller kort som används för att identifiera användare och starta laddning.
Dynamic Load Balancing:
En avancerad form av lastbalansering som dynamiskt anpassar effekten mellan laddare beroende på den övriga elförbrukning.
Ladda bilen bidrag:
Ett statligt investeringsstöd via Naturvårdsverket som kan täcka upp till 50 % av kostnaderna, men max 15 000 kronor per laddpunkt.
Laddpunkt:
En laddpunkt är den fysiska kontakten där en elbil kopplas in för att laddas. Det kan vara en kontakt på en laddbox eller en stolpe. Om laddboxen har två kontakter, räknas denna laddbox som två laddpunkter.
Anläggningsbeslut:
Alla samfälligheter har ett anläggningsbeslut, som säger vad föreningen ska och får förvalta. Ett anläggningsbeslut kan komma att behöva omprövas för att få installera elbilsladdning. Det finns lagförslag på remiss om att man inte ska behöva förändra anläggningsbeslut om föreningen förvaltar p-platser och/eller garage.
Laddkapacitet:
Hur snabbt en elbil kan ta emot laddning – varierar beroende på bilmodell och laddbox.
API:
Gör att du kan koppla samman laddinfrastrukturen med t.ex. ekonomisystem eller medlemsregister.
Har du stött på något begrepp, en förkortning eller ett ord som vi missat i vårt lexikon, eller som du behöver hjälp med att förstå? Kontakta oss här!
