Vi gör alla fel ibland och får ta konsekvenserna av det. Det borde även gälla en myndighet. Skatteverkets hantering av momsfrågan för samfälligheter är ett stort misslyckande, skriver Kristina Andreasson, momsexpert på Tholin & Larsson.
Jag har jobbat länge med moms – på Skatteverket men framförallt utanför dess väggar – bland annat som momskonsult. Under de senaste åren har jag noterat ett förändrat beteende hos Skatteverket när det gäller den rättsliga styrningen på momsområdet.
I den här artikeln fokuserar jag på den märkliga momsfråga – och de därpå följande tvisterna mot Skatteverket – som drabbat Sveriges samfällighetföreningar.
Från EU-dom till ställningstagande – utan stöd i svensk praxis
I februari 2022 kom Skatteverket med ett ställningstagande som innebar att man gjorde en ny bedömning baserat på en dom ifrån EU-domstolen (mål C-449/19).
Över en natt blev samfällighetsföreningar skyldiga att redovisa utgående moms på det som delägarna betalade in till föreningen. Såvida föreningen inte klarade gränsen för momsbefrielse som då var 80.000 kr, exkl. moms.
De flesta samfällighetsföreningar var vid den tidpunkten inte momsregistrerade eftersom gammal svensk praxis ”befriat” dessa från moms för intäkter från delägare. Många samfällighetsföreningar administreras av en delägare på fritidsbasis och kunskapen om moms är inte alltid så djup. Därför följde en besvärlig tid för de samfällighetsföreningar som nu behövde ansöka om momsregistrering och sätta sig in i hur momssystemet med redovisning av utgående och ingående moms fungerade.
Nästan på dagen två år senare kom Högsta förvaltningsdomstolen fram till att Skatteverket haft fel och ställningstagandet drogs tillbaka. Samfällighetsföreningarna fick nu ta tag i arbetet med att återställa sin momssituation till den som gällt före februari 2022. Föreningen skulle avregistreras från moms, fakturor skulle krediteras till delägare som var företag och momsdeklarationer med moms att betala skulle föreningen begära omprövning av. Momsdeklarationer där ingående moms översteg utgående moms omprövade Skatteverket på eget initiativ.
Skatteverkets ”fuck up”
När jag jobbade som momskonsult såg jag flera exempel på att Skatteverket inte nöjde sig med ett utslag i EU-domstolen för att ändra sin uppfattning. Det krävdes ofta att samma fråga prövades i svenska domstolar, helst i Högsta förvaltningsdomstolen, för att Skatteverket skulle ändra uppfattning.
Även om en sådan ”tröghet” var frustrerande för mig som momskonsult hade jag önskat en större försiktighet från Skatteverket när vi pratar om momsfrågor som berör så många som Sveriges samfällighetsföreningar – ca. 30.000 stycken.
Jag ifrågasätter också de ekonomiska motiven i att driva den här momsfrågan. Samfällighetsföreningarna skulle betala in utgående moms men hade samtidigt rätt att dra av ingående moms.
För att det ska bli ett plus för statskassan krävs då att samfällighetsföreningen har kostnader som inte är belagda med moms men som måste beläggas med moms när föreningen debiterar ut kostnaden. Det skulle ju kunna vara ränta på lånat kapital och kostnader för eventuella tillstånd. I övrigt borde det i princip vara +/- noll för staten.
Att Skatteverket går direkt från en EU-dom till ett nytt ställningstagande – i kombination med en tveksam vinst för staten – får mig att ifrågasätta hur Skatteverket jobbar med sin rättsliga styrning. På Skatteverket finns många smarta människor med olika kompentenser – jurister, strateger och analytiker – som tillsammans borde ha sett att varningslamporna blinkade. Det var inte en självklarhet att samfällighetsföreningarna skulle bli momspliktiga.
Shit happens – eller?
Som skattebetalare vet vi ju att det det kan stå oss dyrt att göra en felaktig bedömning av en skattefråga. Även om felet varit oavsiktligt och vi inte förstått nyanserna i frågeställningen påför Skatteverket skattetillägg och ränta tillkommer.
När det gäller samfälligheterna och momsfrågan, som så grovt missbedömdes, tycks Skatteverket bara rycka på axlarna och säg ” ”shit happens”.
Vissa samfällighetsföreningar har argumenterat för att få behålla avdraget för ingående moms med motiveringen att de haft en berättigad förväntan om avdrag för moms – de har ju gjort exakt som Skatteverket velat. Föreningar som gjort större investeringar och därmed räknat med betydande momsåterbäring får nu inte ihop sina budgetar och tvingas höja avgifterna eller skaffa finansiering till planerat underhåll på annat sätt.
Skatteverkets slår ifrån sig och menar att den här situationen inte omfattas av principen om skydd för berättigade förväntningar och rättssäkerhet. Enligt Skatteverket kan föreningarna inte heller räkna med att få något skadestånd. ” Det räcker vanligtvis inte med att en myndighet har gjort en bedömning där det finns utrymme för olika tolkningar.” anges på hemsidan.
Jag tycker att Skatteverket ska ge de samfällighetsföreningar som yrkar på det ett skäligt skadestånd. Det handlar inte så mycket om att ersätta samfällighetsföreningarna för deras kostnader för momshanteringen – många har inte anlitat någon som tagit betalt – utan mer om att återställa förtroendet för myndigheten.
Eftertankens kranka blekhet
Skatteverket är som myndighet stolt över det höga förtroende de har hos allmänhet och företag – något som myndigheten har jobbat decennier för att uppnå. Samfällighetsföreningarna har dock bittert fått erfara att Skatteverket inte alltid har rätt – som många tror – och att de inte ens tar konsekvenserna av sitt eget ”fuck up”.
Jag förutsätter att Skatteverket redan har påbörjat en utredning av den interna hanteringen av den här momsfrågan. I bästa fall kan resultatet av den förhindra att något motsvarande händer igen.
En del i åtgärdsplanen tycker jag borde vara att Skatteverket inte ska vara så snabba med att dra slutsatser om EU-domar. Skatteverket har själva möjlighet att driva ärenden i domstol eller söka förhandsbesked – innan en uppfattning i en momsfråga drastiskt ändras. Slutligen tror jag att myndigheten skulle vinna på att involvera fler kompetenser än den som finns hos Skatteverkets momsexperter i de konsekvensanalyser som rimligtvis måste till.
Kompletterar gärna med en extra ingrediens. Vi installerade under perioden infrastruktur för elbilsladdning och var därmed berättigade til ett 50%-igt bidrag från Naturvårdsverket. Eftersom vi efter Skatteverkets ställningstagande var momsregistrerade söktes bidrag endast för anläggningskostnaden exklusive moms. Detta har lett till att vi nu känner att vi kanske bli ”blåsta” på den delen. I vårt fall rör det sig om ett inte helt oansenlig belopp. Vid kontakt med Naturvårdsverket så visar det sig att man ännu inte har kommit fram till en metod att ompröva ansökningen om bidrag att även omfatta momsdelen. Tydligen problem med att A-laget är inblandat.
Jag var kassör under dessa år 2022 samt 2023 i en samf.
Skall stå EU pengar. Inte A-laget.
Att ni fått bidrag beräknat på kostnaden exkl moms och sedan tvingats återbetala ingående moms gör ju att ni har lidit en ekonomisk skada. Ni borde ha rätt till skadestånd, tycker jag.
Vi är i samma situations om Lennart beskriver. Hur gör man rent praktiskt för att ansöka om skadestånd från Skatteverket? Kan man göra det själv som novis lekman eller behöver man anlita en momsexpert? 🙂
Tar gärna emot några handfasta råd.
Vår samfällighet också valde att investera 2022 och 2023 i infrastukturen eftersom återbetaldmoms skulle ge oss ekonomiska fördelar. Nu när skatteverket återkallat utbetald moms, de dessutom påfört oss ränta på dessa belopp. Trots överklagande och löfte från handläggare att ränta kommer stryckas, blev den bokför vårt konto och pengarna dragits. Ett stort besvikelse. Vi görde rätt enligt SKVs krav men blev bestraffade både med återkrav av moms och dessutom ränta på det.
I Sverige är det Riksdagen som bestämmer lagar som myndigheterna skall följa.
Det finns inte utrymmer för myndigheternas egna tolkningar